Jag tror jag är glad, så länge jag inte tänker tillbaka.
Fast det gör jag dock inte.
Nu gäller det bara att slita ner lite foton från väggen och slänga ut lite saker.
Jag vet inte vad som hände, men allt bara försvann ifrån mig.
All sorg, all ångest, all stress, all kärlek.
Jag ska dricka mig packad med kärlek, jag ska känna att nu är jag min egen boss.
Jag bestämmer över mig själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0