jag vill inte ha dig kvar i mitt liv, vill bara att allt som handlar om dig ska försvinna.
vill inte ha dig i min närhet, vill inte höra din tröttsamma röst.
en fjärdedel av mig själv är trasig, helt förkrossad och ledsen, alldeles knäckt helt enkelt.
men tre fjärdedelar av mig själv är så hemskt glad, glad & lycklig över att få slippa dig nu.
glad för att jag äntligen förstått vem du är & att jag faktiskt mår bra och har gått vidare.
du kan inte krossa mig nu, jag är stark, mycket starkare än vad du är.
bara en svag människa väljer den vägen du går, en person som vill komma bort från verkligheten.
men det funkar inte så, verkligheten finns alltid kvar någonstans, det gäller att kämpa mellan liv & död.
livet är hårt, hårt för alla.
ibland går allt åt helvete, men det fixar sig nästan alltid.
men för att slippa många jobbiga stunder & problem här i livet måste man vara lite smart och välja själv.
ha en egen vilja, välja rätt väg.
men det är just det du inte är, du är inte smart.
du går i andras spår, du gör som dom säger & bryr dig inte om vad du egentligen tycker&tänker själv.
du är lättpåvärkad, föör lättpåvärkad.
det som egentligen är väldligtväldigt fel, tycker du är coolt.
det är ingen annan som tycker det, bara du själv.
tillslut kanske du förstår, när du märker att dina riktiga vänner sviker & när du märker att dom som du hängt ihop med och haft hur roligt som helt med egentligen bara har utnyttjat dig.
jag tycker synd om dig.